Det är nödvändigt att länderna enas för att minska växthusgasutsläppen. Den så kallade Stern-rapporten visar också att det finns starka ekonomiska skäl att sätta in åtgärder snabbt, skriver Mussie Ephrem (V).

Jag har med stor oro kunnat följa den globala mediarapporteringen om olika väderrelaterade katastrofer och de kort- och långsiktiga konsekvenserna som den här typen av katastrofer innebär, så väl på det mänskliga livet som på ekonomiska resurser. Listan på olika länder, regioner och människor som har drabbats av väderrelaterade katastrofer kan göras lång. Orkanen Katrina som ödelade New Orleans är bara ett exempel i mängden av klimatrelaterade miljökatastrofer med långtgående konsekvenser. Asien drabbas av cykloner och orkaner. Afrika är hårt utsatt för vattenbrist med ökenspridning som följd. Även Australien har liknande problem med torka och efterföljande sandstormar.

FN:s klimatpanels olika rapporter och Al Gores film En obekväm sanning från 2006 och inte minst Sir Nicholas Sterns rapport om klimatförändringarnas kostnader har hjälpt till att lyfta klimatproblematiken in i det offentliga rummet. FN:s klimatpanel hade analyserat 29 000 dataserier från 75 stora enskilda studier under sex år. Arbetet utfördes av 2 500 sakkunniga från 130 länder. Deras slutsats är att den mänskliga aktiviteten bidrar till klimatförändringar. Det finns dock så väl forskare och andra aktörer som ifrågasätter Klimatpanelens objektivitet och dess slutsatser. Al Gores dokumentärfilm syftade till att få allmänheten att förstå att den mänskliga aktiviteten bidrar till den globala uppvärmningen och dess effekter. Människan med sina utsläpp av främst koldioxid men även andra växthusgaser förstärker den naturliga växthuseffekten. Detta befaras leda till en kraftig höjning av jordens medeltemperatur och därmed ett förändrat klimat i hela världen med potentiellt katastrofala följder för miljarder människor och massutrotning av djur och växtarter.
Sir Nicholas Stern som är författare till den uppmärksammade Sternrapporten fick i uppdrag av den brittiska regeringen att analysera klimatförändringarnas kostnader. Rapporten fastslog att det kostar mer att ha den så kallade ”business as usual”-attityden det vill säga avsaknad av en medveten klimatpolicy när det gäller den globala temperaturhöjningen. Den globala uppvärmningen kan krympa den globala ekonomin med 20 procent. Men vidtar man åtgärder nu skulle kostnaden endast vara 1 procent av den globala bruttonationalprodukten.

Det som är karaktäristiskt för de globala klimatförhandlingarna är högtidstal och ingenting i praktiken. Klimattoppmötet i Köpenhamn som pågick mellan den 7-18 december 2009 handlade om att världens politiska ledare samlades för att besluta om ett nytt klimatavtal som ska gälla efter Kyotoprotokollet 2012. Länderna skulle försöka enas om åtgärder och ett bindande avtal som ska minska växthusgasutsläpp och bromsa den globala uppvärmningen. Delar av uppgörelsen skulle vara en anpassning av klimatförändringens effekter, utveckling av klimatvänlig teknik och finansiering av åtgärderna, framför allt ekonomiskt stöd från rika till fattiga länder.
Det misslyckade klimattoppmötet i Köpenhamn byggde vidare på Kyotoprotokollets mål som gäller från och med 2008-2012. När Kyotoprotokollet skrevs på 1997 var det första gången som det fastslogs bindande internationella mål för minskningen av utsläpp. Målet som anges i protokollet är att i-länderna ska dra ner utsläppen med totalt 5,2 procent jämfört med år 1990. 188 länder har skrivit på protokollet. USA står utanför. Länderna i Syd åläggs inga utsläppsbegränsningar.

Trots den stora massmediala uppmärksamheten kring klimatfrågorna är en del av världens makthavare i nord oförmögna att aktivt verka och arbeta för att åstadkomma ett hållbart och rättvist avtal. I Köpenhamn har de politiska aktörerna från nord visat att den inhemska ekonomiska tillväxten är viktigare än att inse situationens allvar och även se nödvändigheten med de universella idealen och värdet av att stävja klimatförändringarna.

Mussie Ephrem
Riksdagskandidat för Vänsterpartiet